Morgontal

"Solen skiner och ugglan hör - ingen vet nu vad jag gör..."

Börjar dagen med ett superbt egenkomponerat rim. Helt fantastiskt eller hur?! :)

Det har varit en väldigt roligt och känslosam helg det här.

I fredags var jag på familjefotografering. Det blev några bra bilder men efter att den minsta av modellerna ramlade i vattnet så avbröt vi och jag åkte hem med något färre bilder att välja mellan än vad från början var min tanke. Men men. Så kan det gå :)

Lördagen innehöll lite jobb följt av godis-, chips- och dryckesinhandlande, ett besök hemma hos Katarina och sedan min egen avskedsfest hemma hos Claes och Marie. Vi var ett gäng på kanske 15 stycken och vi hade såååå trevligt! Avslutade kvällen på Harrys och natten avslutades med en promenad hem bland frostskadade bilrutor. Lagom småkyligt.

Igår var det så dags för min allra sista jobbardag på Ikea. Jösses vad jag kommer att sakna mina vänner! Den lilla blåa lådan har verkligen innehållit den största familj jag har haft och nu har jag tagit steget ut ur den. Känns lite udda faktiskt :) Nå ja, det var en lugn dag där jag demade kakor och gick runt och bjöd kunder. Och efteråt så stängde jag kassan.

Att säga hejdå till mina vänner som gick hem före mig var inte alls kul. Det var ganska hjärtskärande och situationen förbättrades ju inte av att det i kundradion spelades låtar från det senaste albumet "Absolut Sad Love Songs 38".

Direkt efter jobb var det kräftskiva i Rinkabyholm. Vi var väldigt många för att vara oss så det var hur kul som helst. God mat och gott sällskap är den bästa kombinationen! Och ännu bättre är det att få ha en sådan tillställning med sina vänner en dag som denna då man säger hejdå till jobb, stad och allt.

Och ja just det. Bjuder på en bild på mig igår i ett av kassalådeskåpen på kassakontoret. Det ansågs att jag kunde vara instängd i ett skåp så att jag skulle vara kvar i huset :)

Tack Ikea Kalmar för fyra fina år av vänskap!

Nu valkas hemfärd.



Kommentarer
Katta

Åh vad fint du skrev, gör ju mig blödig ;)Vad jag kommer sakna dig! Du var den första jag lärde känna i blåa lådan och nu försvinner du :( TUR att det inte är så långt bort!
Kram

2012-09-10 @ 17:21:08
Kjellsson

Ja! Tänk vad många vilsna själar jag tagit hand om i den lilla lådan genom åren :))) Med glädje! Och nej, jag bor ju bara en liiiiiten bit bort :)

2012-09-11 @ 15:26:00
Katta

Vilsen själ...:)

2012-09-11 @ 18:08:04
Kjellsson

Man är vilsen när man börjar :)

2012-09-12 @ 11:37:43
Katta

Definitivt! Jag kanske vilsen i mer än en betydelse dock...men det är jag väl i och för sig fortfarande...
Men du tog definivit(gillar de ordet idag;) ) hand om mig i blåa lådan och utanför oxå!

2012-09-12 @ 18:00:38


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0